ut ur askan...

Jag kliver alltid ur askan...men jag ser aldrig någonsin varken rök eller eld. Jag är fast i symbolerna och de dammar och bränner under fötterna...

Min bilder
Namn:
Plats: Uppsala, Sweden

söndag, oktober 08, 2006

gåshudssensualism

Det finns en värld för människor som aldrig blir tillgänglig för mig

det är ett trappsteg jag aldrig kan kliva över
Det finns en känsla, en tanke, ett naturfenomen, en natt
som jag aldrig kommer att kunna förstå
som jag exkluderas, exkluderar mig ur

och de stunderna blir fler
och färre
men många

en filmduk, ett radiodrama
en utanförblick på ett innanförvarmt scenario

vanligt, vardagligt. Jag förstår
tar plats och gör mig till mer sådan
inflation i upplevelse
inskränkt till gula fötter, gula fötter
bruna huvuden, en masse

Lisa säger; Du kan inte säga att du är olycklig om du inte också varit lycklig. Hur kan jag annars relatera det till varandra?
nehä...det här kanske är lycka för mig då. Det här kanske är lycka för mig då.
Men lycklig är jag hellre med dig. Det är inte samma sak utan dig. Kanske är jag hellre lycklig utan mig. För med mig är förbannat inte lycka.
Med mig är en bioduk med såpasperma. Och där händer inget mer förrän lamporna brinner upp. som om en fluga flyger in i ljuset.
Sprätter.
Knäpper
och faller ner.

Mina vackra vänner är aktörer i det otillgängliga livet. super coulor.