och det som måste följa med...

Tre gånger dagligen tvingad på knä
av nödvändighetens näve med mull på knogarna
fyra gånger sänkt i en svartspräcklig förvirring
medan det försummade knackar i ett tomt bakhuvud,
fem gånger åderlåten på den sista uthålligheten
medan kärleken rinner bort genom fingertopparna,
sex gånger bortmotad från rummet med den hemliga
flöjten,
sju gånger nedtrampad, sju gånger uppstigen med ett,
nytt trots,
varje natt famnad av en sorg som sjunkit till botten,
svalkad av drömmar, vitsippor, slängda vid
vägkanten
väckt av en gryning med mörka ringar under ögonen

-du tror du kuvar mig liv?

Solveig von Schoultz "Nödvändighetens näve"